CARMONA

E 5, A 4, 2 km s avfart Carmona

Carmona är en urgammal stad, en av Spaniens allra äldsta. Den ligger strategiskt placerad på en naturlig platå mitt i den bördiga Guadalquivirdalen på vägen mellan Córdoba och Sevilla.

Numera sveper motorvägen förbi stadens ytterkanter men på romartiden gick "Via Augusta" rakt genom den muromgärdade staden via de båda stadsportarna Puerta de Córdoba och Puerta de Sevilla som än idag leder in i den gamla stadskärnan. Även här inne vindlar gatorna fram i ungefär samma mönster som de alltid gjort och det är trivsamt att bara vandra gata upp och gata ner som det behagar: här står en kyrka i gotik, där borta dyker en renässansfasad upp eller ett vackert torg med ett rikt utsmyckat barockpalats.

En stad – många folk

Men staden har mer att erbjuda än så. Här finns spår av människor så långt bakåt i tiden som för en halv miljon år sedan. Men låt oss börja med bronsåldern, då tartesserna bodde här i runda hyddor med ett gatusystem liknande dagens och redan omgärdade med försvarsmurar. Fenicierna kom under 900-talet f.Kr. och kartagerna var här en kortare tid under 200-talet f. Kr., då de uppförde en fästning vid Puerta del Sol.

Men romarna, som intog Carmona år 206 f. kr., satte djupare spår i staden. Det är nu som försvarsmurarna förbättras och förstärks och nya stadsportar uppförs. Man bygger ett forum, en teater, en amfiteater samt termer. Utanför murarna - som sed var i de romerska städerna - hade man sin "kyrkogård" och idag finns en ansenlig sektor bevarad av denna nekropol. Inte mindre än 800 gravar från 100-talet f. Kr. till 300-talet e. Kr. har man upptäckt här och av dessa är Elefant- och Serviliagravarna de mest betydande. Båda har varit stora som villor med innergårdar omgivna av rum för olika religiösa ceremonier.

Tidigt muslimskt fäste

När muselmanerna började invadera den iberiska halvön år 711 var Carmona en av de första städerna

som erövrades. Detta skedde redan år 713 och araberna har lämnat många spår efter sig som

framgår av arkitektoniska detaljer i många av stadens byggnader. Bl.a. byggdes Puerta de Sevilla om

under den arabiska eran och utgör en del av Alcázar de Abajo, den nedre fästningen i motsats till den

övre fästningen, Alcázar de Arriba. Denna fästning, som ligger i motsatta änden av staden, uppe på berget,

kallas också för Alcázar del Rey Don Pedro.

Fästningen, som nu mest består av ruiner, omvandlades på 1300-talet av kung Pedro I till ett verkligt palats, varifrån senare Ferdinand och Isabella kunde följa den långa belägringen av Granada. Här uppe kan man numera bo ståndsmässigt i en Parador, ett hotell, som ligger i en restaurerad del av borgen. Araberna byggde sig naturligtvis också en moské mitt i byn, där nu den gotiska kyrkan Santa Maria la Mayor från 1400-talet reser sig. Från den arabiska eran kvarstår Patio de los Naranjos med sina vackra hästskobågar.

Renässans och barock

I stadens mitt ligger Plaza de San Fernando, som omges av vackra hus från 1600- till 1700-talen. Här framträder bl.a. rådhuset med en stor romersk golvmosaik med Medusahuvud och Cabildo Antiguo, det äldsta huset vid torget, byggt redan på 1400-talet, med en vacker renässansfasad. I övrigt var det barocken som var på modet när de nobla familjerna i staden byggde sig sina palats på 1700-talet. Så gott som varje gata i Carmona kan uppvisa ett eller flera hus med rikt utsmyckade stenportaler som låter ana ett sådant palats bakom sina murar. Om du inte vill bege dig upp till Don Pedros gamla borg för nattlogi och kanske vill bo lite "modernare", kan du välja ett palats. Så kan t.ex. Casa de Carmona eller Alcázar de la Reina på Plaza de Lasso erbjuda en verkligt trivsam atmosfär.

Plaza del Mercado

Inte långt från Plaza de San Fernando ligger Plaza del Mercado, marknadsplatsen, omgiven av arkader med ett stort utbud av varor från den rika jordbruksbygden runt Carmona. Denna tillgång till bördig mark och möjlighet att bevattna den, har i stor mån bidragit till Carmonabornas försörjning under tidernas gång.