Lindau

E 43, E 54, A 96, 3 km v. (norr: avfart 3; söder: avfart 2) /2/

Den lilla medeltida staden Lindau är juvelen bland Bodensjöns alla vackra orter. Läget är suveränt, helt omfluten av vatten som den är. Sedda på avstånd en disig sommardag tycks stadens hus flyta på det skimrande vattnet och den måleriska bilden fulländas av alpernas skogsklädda höjder.

Från början ett fiskeläge, utvecklades staden till ett viktigt handelscentrum mellan Tyskland och Italien. Romarna byggde ett kastell här och på 800-talet omnämns Lindau för första gången i samband med grundandet av ett nunnekloster, Vår fru under lindarna, som gav staden dess namn. På 1200-talet blev Lindau fri riksstad inom det heliga romerska kejsardömet och staden bollades mellan Österrike och Frankrike ett otal gånger innan den slutligen blev bayersk 1805.

Under 1700- och 1800-talen var en diligensservice baserad i Lindau och den utnyttjades bl.a. av Göthe på hans första resa till Italien år 1786. Turligt nog skonades Lindau under de båda världskrigen och har bevarat mycket av den medel-

tida bebyggelsen. Numera har Lindau världsrykte om sig för de

vetenskapliga möten med Nobelpristagare, som initierats av

Lennart Bernadotte på Mainau.

En medeltida stadskärna

I gamla stan hittar man fortfarande många vackra patricierhus i gotik, renässans och barock. Flera är vackert bemålade. Särskilt längs stadens pulsåder, Maximilianstrasse och vid de många torgen radar de upp sig, det ena finare än det andra. På Reichsplatz ligger det magnifika, gamla rådhuset med färgsprakande fasad och vid Marktplatz ståtar ett av Lindaus absolut tjusigaste borgarhus, Cavazzen.

Vid Schrannenplatz reser sig Peterskyrkan från 900-talet med berömd väggmålning av Hans Holbein och i närheten finns rester av den gamla stadsmuren med vakttornet Diebsturm. Överallt i gamla stan trängs restauranger och barer med livligt besökta uteplatser, som ofta ligger i skydd av vackra

arkader. Bra, både vid regn och i gassande sol.

Hamnen, en självklar mötesplats

Ett virrvarr av smågator med granna korsvirkeshus utgår från torgen och viker av ner mot hamnen med sina stora, fina hotell från anno dazumal. Här vid hamnen kan med fördel sätta sig ner vid ett cafébord och njuta av en kopp kaffe med stadens symbol lejonstatyn och fyrtornet som dekorativt förgrundsmotiv till det fantastiska panoramat över sjö och berg. Man kan också gå en promenad runt hela ön och få än fler otroliga vyer. Från öns nordvästra strand har man t.ex en fin utsikt över trädgårdsstaden Bad Schachen, från början en förort som skulle ta hand om alla turister, som inte fick plats påsjälva ön. Sedermera utvecklades den till en kurort med många trivsamma hotell och mycket orörd natur.