E 5, A 1, 23 km v. avfart 99 Santo Tomé

Namnet Pedraza leder osökt tanken till ordet piedra (sten) och hela byn ser faktiskt ut som en enda stenhög, om än en strukturerad sådan, där den ligger högt uppflugen på en naturlig stenplatå i ett vackert öde landskap "in the middle of nowhere".

I byns ena ända ligger borgen, lite avskilt med sina tinnar och torn stupande rakt ner för branten som den är byggd på. I byns andra ända leder den enda stadsporten direkt in i en labyrint av trånga gränder. Här ligger åldriga hus, byggda i obearbetad gyllengul natursten, sida vid sida med finare herrskapshus från 1600- till 1700-talen, prydda med vapensköldar. I byns mitt påträffar du Plaza Mayor, ett vackert torg med rustika kolonnader överbyggda med djupa balkonger och ett romanskt klocktorn. Runt hörnet reser sig den romanska kyrkan San Juan, som dock renoverades så kraftigt på 1600- och 1700-talen att egentligen endast tornet kan kallas romanskt idag.

Svårintagligt fäste

Den platå som Pedraza är byggd på har i långliga tider utgjort en naturlig försvarsutpost. Hit har människor kunnat ta sin tillflykt i orostider och man tror att platsen varit muromgärdad redan på 700-talet, då borgen tjänade som residens åt kalifen Abderramán I. Pedraza tillhörde de spanska borgar som praktiskt taget var ointagliga. Den var i det närmaste otillgänglig från tre sidor och även från den fjärde sidan var det ytterst svårt att tränga fram till borgen. Det slott vi ser idag byggdes i gotisk stil men undergick en hel del förändringar på 1500-talet, då den kända familjen Velasco residerade här.

Den senaste och samtidigt mest genomgående, men inte alltigenom lyckade renoveringen som utförts, får tillskrivas Ignatio Zuluaga. Denne berömde, baskiske målare köpte den fallfärdiga borgen i början av förra seklet och inredde den till privatbostad. I denna borg har goda och dåliga tider avlöst varandra. Den byggnad, där Zuluaga levde i lyx och överflöd, har i tidigare mörka perioder tjänat som ett ointagligt och dystert fängelse där bl.a. den franske kungen Frans I:s söner satt fångna i fyra års tid. Zuluaga har även fått sig tillägnat ett värdshus, Hostería Pintor Zuluaga, som är inrymt i ett annat hus med förskräckligt förflutet, nämligen Inkvisitionshuset.

Efterlängtad ostördhet

I denna pyttelilla by med endast 400-500 invånare, finns dock två små trevliga hotell och ett antal restauranger. Hit söker sig Madridborna på jakt efter det totala lugnet och tystnaden här uppe bland Guadarramabergen som en kontrast till storstadens bullriga miljö.

Typiska träbalkonger