Vägen går högt uppe på en bergskam med bedövande vacker utsikt åt alla håll. I söder ligger Medelhavet och glittrar och i norr kantas horisonten av höga berg. Comares kallas inte för inte Axarquías balkong och väl framme i byn breder detta vackra landskap ut sig framför våra fötter som en uppfälld solfjäder.

Vi börjar vår tur öster om Málaga och viker av från motorvägen vid la Cala del Moral och beger oss upp mot Olías. Denna lilla by, som pittoreskt klänger sig fast vid bergskanten, verkar ganska oberörd av tidens tand trots närheten till de ständigt omstöpta kuststäderna. Inget tycks förändrat och byn bara ligger där som den alltid har gjort.

Spektakulära vyer

Vi fortsätter turen upp för berget i en djup dalgång, kantad av olivträd och mandelträd. Så småningom öppnar sig landskapet och vi är uppe på en platå. Här ändrar sig vegetationen och yviga pinjer sätter sin prägel på naturen och det är också nu som Ruta Panorámica tar sin början. Vi har ett alldeles ypperligt tillfälle att zooma in stora delar av Axarqía här uppifrån och vi kan ana oss till den betydelse som detta landskap har haft under tidernas gång. Ett oländigt, bergigt land, som gjort för försvarsverk på strategiska utposter men också fruktbara dalar, där allehanda grödor trivs från spannmål till vin. Svårframkomligt men ändå möjligt att penetrera längs djupa raviner, som i sin tur också var lätta att försvara. Kort sagt, ett landskap att gömma sig i och det var också bl.a. här som många morer kunde dröja sig kvar långt efter det att den kristna återerövringen var ett faktum i slutet av 1400-talet.

Starka fästen med superläge

Comares, en av dessa strategiska utposter, var inget undantag. Här låg en borg längst ute på den utskjutande ”balkongen”. Än idag finns ruiner och två torn kvar att bese alldeles intill den cirkelrunda kyrkogården. I en annan gammal fästning, i Masmullar utanför Comares, tror man att den legendariske rövarhövdingen Omar Ben Hafsun hade ett av sina tillhåll under sin gerillakrigföring mot kalifatet i Córdoba på 800-900-talen.

Morisk layout

Själva byn har förblivit typiskt morisk i sin design med kullerstensgator kantade av vita hus, som här och där binds samman av dekorativa valvbågar. Färggranna keramikplattor, som är utplacerade i gathörnen, berättar om byns historia och bland kullerstenarna finns ”fötter” som guidar turisten rätt. Det går inte att missa ”stora torget” med spektakulär utsiktsplats, rådhus och gammal olivoljekvarn. Och, stopp där! Kvarnen har restaurerats pietetsfullt och den rymmer nu ett charmigt hotell och en trivsam restaurang i autentisk kvarnmiljö. Vill man äta flott och trängas på parkeringsplatsen med Mercedes- och BMW-bilarna, bör man styra kosan mot kvarnen men om det kan duga med en god dagens soppa och hemlagad brylépudding, sitter man utmärkt även i El Mirador strax utanför byn med härlig utsikt över hav och berg.

Återfärden går via Benamargosa med än fler utsiktspunkter som serpentinvägen ner mot dalen har att erbjuda. Här nere frodas avokadoträden och bildar tillsammans med vidsträckta citrusodlingar en grön matta som sveper ner mot havet och det gör vi också och åker upp på motorvägen igen strax efter Vélez-Málaga.