VÅR FANTASTISKA NATUR

- en produkt av tidens tand och människans hand

Var man än sätter ner sina bopålar längs Costa del Sol är det nära till intressanta utflyktsmål. Bara ett stenkast bortom kustbergen döljer sig helt fantastiska naturscenerier och små autentiska byar sätter fantasin i rörelse. Överallt hörs historiens vingslag.

Människan är idag i full färd med att förändra landskapet till oigenkännlighet. Vi behöver bara titta på Solkustens strandlinje för att bli övertygade om det, men att förflytta berg har vi ännu inte lyckats med. Det kan däremot naturen. Visserligen tar den tid på sig, ibland flera hundratals miljoner år, men resultatet är ofta förbluffande. Ett enastående exempel på detta är bergmassivet El Torcal.

Snabbaste vägen att ta sig till Torcal är att köra motorvägen från Málaga upp mot Antequera och ta av vid Casabermeja. Vi kör vidare genom ett bördigt landskap upp mot Villanueva de la Concepción och allt eftersom vi närmar oss vårt mål tornar berget upp sig framför oss ända upp till 1 000 m.ö.h.

En labyrint av stenskulpturer

Ett berg som alla andra, kan tyckas, men en liten avtagsväg till vänster, 6 km efter Villanueva, tar oss till en sagans underland. Här uppe på en platå av kalksten har de mest säregna bergsformationer skapats av väder och vind. Men inte bara det, det låter otroligt, men här låg det en gång ett hav. Talrika fynd av fossiler från fisk och skaldjur vittnar om att dessa sjunkit ner på

havsbottnen och bildat ett tjockt kalksediment.

Vädrets makter

Sedan har havsbottnen efter hand höjt sig p.g.a. förskjutningar av kontinentalplattorna på liknande sätt som jordbävningen i Asien drabbat oss i vår tid. Eftersom kalkstenen här har olika hårdhetsgrad har den blivit mer eller mindre utsatt för vädrets makter. Erosionen, i form av vind, regn och is har förorsakat urgröpningar i bergets mjukare delar och grottor, raviner och fantasifulla stenstoder har uppstått. Här uppe finns ett museum, som är ett måste för den geologiskt intresserade och två markerade vandringsleder går runt bland stentrollen.

En imponerande bergsklyfta

För att få en helhetsbild av Torcal, kör vi nu vidare mot Antequera och rundar berget, åker förbi Valle de Abdalajís och sedan västerut till El Chorro. Håll utkik uppåt bergen så kanske du får syn på några ”flygare” i luften. Valle de Abdalajís är nämligen känt för sina paragliders men här kan även kungsörnar och asgamar kretsa runt bergen. Ett särskilt omtyckt tillhåll för dessa fåglar är de lodräta bergväggarna i Gargantaklyftan vid El Chorro. Denna djupa klyfta har ett mikroklimat väl lämpat för växter och djur, som anpassat sig till ett ”vertikalt” liv. Det är floden Guadalhorce, som gröpt ur den skiktade kalkstenen och bildat en lång, smal korridor, på sina ställen bara 10 m bred och upp till 400 m djup. Att garganta betyder strupe är inte svårt att förstå inför anblicken av detta enorma svalg. Ett naturens verk, där floden kämpar sig igenom den smala passagen och även framledes kommer att sätta djupa spår.

De tre "sjöarna"

Ovanför klyftan finns däremot ett människans verk, tre floders uppdämda vatten i form av tre dammar, som förser delar av Málagaprovinsen med färskvatten och elenergi. Den första dammen byggdes mellan åren 1914-1921 av ingenjören, greven av Guadalhorce, som också byggde ett hus, det fina Casa del Ingeniero, som ligger spektakulärt på en udde i dammen. För att kunna leda akvedukter och kanaler mellan dammarna och elverket nedanför klyftan, byggdes också en liten arbetsväg, som klänger sig fast längs klippväggarna och som också förbinder dem med en bro. När dammbygget skulle invigas, fick man besök av självaste kungen, Alfonso XIII, som promenerade hela vägsträckan, därav namnet El Caminito del Rey, kungens väg. De två andra dammarna färdigställdes på 70-talet.

Rövarkungens kyrka

På vägen upp till dammarna kan vi ta en avstickare till ruinerna av Omar Ben Hafsuns bergkyrka i Bobastro, en produkt av natur och kultur. Här dominerar sandstenen, som skulpterats i fantasifulla former och efterlämnat ett fascinerande landskap, där den porösa stenen lämpat sig för grottbostäder. Även kyrkan höggs delvis ut ur berget för att sedan majestätiskt resa sig över nejden. För att hitta dit, håll utkik efter skylten ”Iglesia rupestre” och följ de uthuggna trappstegen i berget, 300 m. Omar, som levde på 800-900-talen, var ledare för en motståndsrörelse mot kalifatet i Córdoba och från sin väldiga borg högt uppe på berget hade han en fin överblick över sina domäner och kunde lätt observera fiendens förehavanden.

Omtyckta rekreationsområden

Tack vare den moderna vägbyggnadskonsten har dessa naturens och människans underverk i våra dagar utvecklats till riktiga turistmagneter. Särskilt på sommaren fylls ”sjöarnas” stränder av badande och campande turister. Bergsklättrare, vandrare och cyklister befolkar berglandskapen och i luften seglar paragliders.

Här bakas mandelkakor

På vägen tillbaka mot kusten ligger den lilla byn Ardales, en typisk andalusisk by med kyrka och borg på klippavsats. Om du vill undersöka den närmare, så lämna bilen utanför. Det oorganiserade gatusystemet med vindlande gränder och trappor inbjuder inte till en biltur. Det är byns arabiska förflutna som satt sin prägel på arkitekturen med vitkalkade, låga hus, prydda med vackra, gallerförsedda fönster. Här bakas det mandelkakor mest hela dagen och bagerierna kan man nästan lukta sig till. Fråga efter galletas de almendra!

Härifrån går det ganska fort att komma ner till kusten igen. Havet glittrar i fjärran och vägen kantas av kaskader av gula mimosablommor, som lyser i kapp med kvällssolen.